La Serenissima hälsade oss med strålande sol om än något kalla vindar. Den tretton personer starka gruppen var, trots avfärd i ottan från Arlanda, ivriga att börja beta av det digra programmet. Lunch klarades snabbt av och därefter tillbringade vi ett par timmar på det magnifika museet Accademia. Väl förberedda var vi efter två fina föreläsningar om venetiansk konst hemma i Stockholm och Lars Gundbergs pedagogiska informationsblad. Flera av oss fastnade särskilt länge framför Tizians Jungfru Marie tempelgång.
Innan det var dags att uppsöka respektive hotell hann vi med en åktur upp i Kampanilen och panoramautsikt över oförlikneliga Venedig.
Finns det verkligen mer att se? frågar många en som varit i staden flera gånger. JA, det gör det. I år fick vi bland annat se kyrkan San Zaccaria i renässansstil med gotiska kvarlämningar, den dalmatiska invandrargruppens högkvarter (Scuola) från1500-talet, dogernas begravningskyrka med unik exteriör av tegel och palatset Ca’D’Oro som innehåller en enastående privatsamling bestående av måleri, skulptur, keramik, mynt och medaljer.
Litet ”fritid” hade vi också och det vackra vädret lockade. Några av oss reste ut till Lido och doppade fötterna i ett ganska kallt Medelhav, några besökte glasön Murano och någon den lugna ön Giudecca med många bofasta invånare.
Som vanligt besökte vi också våra ”svenska” lejon. Tur hade vi eftersom runexperten Thorgunn Snaedal, som gör en specialstudie av runorna efter renoveringen, var på plats och kunde visa oss sina senaste fynd. Den svenske konsuln, Vittorio Bonacini, bjöd på mottagning och berättade för oss hur han upplever Venedig idag. En svår balansgång mellan nödvändig turism, stadens största inkomstkälla, och det slitage som dessa miljoner besökare innebär.
En musikkväll hann vi också med i Scuola San Teodoro nära Rialtobron. Orkester och sångare i 1700-talskostymer framförde kända arior, duetter och orkesterstycken från 1700-talet och framåt.
Med litet vemod i hjärtat, och väldigt tacksamma över att ha fått så otroligt många upplevelser på några få dagar, lämnade vi med båt hela vägen till flygplatsen ett Venedig under klarblå himmel och samma strålande sol som när vi kom.